skola igen

Igår var det åter dags att ta bilen till Kolbäck och tåget till Eskilstuna för att besöka högskolan och träffa alla mina klasskamrater igen. Har saknat deras galna påhitt och många skratt över julen. Igår var inget undantag, dagens diskussioner rörde sig om:

Foundation: bra och dåliga krämer och färger och hur krämen ska kunna matcha en kropp med brun-utan-sol vilket för personen i fråga ledde till frenetiskt gnuggande av kroppen för att få bort brun-utan-sol brännan.

Dålig ekonomi: allas ekonomi nu i januari efter alla julklapps- och julmatsinköp. Många låg på minus och jag själv är inget undantag, med 63 kr på kontot. Försöker med Sandras hjälp få till pendlandet med bil så att både hennes bensin och min räcker hela vägen till nästa fredag när barnbidraget kommer...tjohoo.

denna diskussion ledde i sin tur till...

...Toapapper: av någon outgrundlig andledning var toapapper det som det var kris med i många hem. Många var alternativen som forsade ur mina vänner på alternativ som kanske fanns i hemmet;  hushållspapper, ikeas servetter, duschen (isch, men visst, funkar inget annat så...)...problemet med hushållspapper var då enligt en viss person (inga namn nämnda) för strävt att torka sig med...hon har inte testat toapappret från min sambos jobb, vilket är en industri, det är tunnt och hårt så då håller man sig nästan från att gå på toa....haha

Sedan...

...lade Sandra och jag upp ytterligare en plan för lunchen torsdag och fredag denna vecka, oxå för att plånboken ekar tom...igår hade vi pasta med lite gurka, majs och tomater som vi gjort själva, på torsdag och fredag blir det varma koppen för det har Sandra hemma i skafferiet, vi tar till och med oss vatten och kaffe i termosar för att hålla kostnaden nere och snuva högskolans fik på lite pengar.

Dagens...

...föreläsning handlade om "hållbar utveckling och hållbart lärande" och var relativt intressant. Skrev 10 sidor i mitt block med anteckningar om detta samt måste skriva ut lite från Web-ct. Bra att ha inför tentan som ska in den 18 januari. Smet dock från sista tio minutrarna för att hinna med tåget hem utan att springa...är så jobbigt.

Kvällen...

...handlade om att trösta en jätteledsen son för att han skulle åka till pappa, sen ringde han igen från pappa och grät så mammas hjärta brast. Plockade lite med allt möjligt, skalade potatis och åkte och svettades på Step-up (men ooohhh, så skoj det var), till sambons x för att lämna hans sons grejor (han åkte oxå igår) men han hade som vanligt glömt hälften (sonen faktiskt) så det blev en till vända senare för hans pappa. Efter en välbehövlig dusch efter träningen blev jag serverad kallrökt lax (som vi köpt asbilligt) med kokt potatis och lite sillrester från julen, sen dråsade jag ner i sängen faktiskt och kollade på Outsiders, sambon gick till nattskiftet och jag sov...

Ganska skön dag....trots att sömnen natten innan bara blev 2,5 timmar...


livet...

Livet är små små enkelheter som bildar en helhet...

Tenta igen...

image7
bilden hämtad från www.rcsdk12.org/.../IT_images/e-mail_icon.jpg


Tjohooo...då var nästa tenta på väg till urkund och läraren...en vecka till omtenta och sen ytterligare en vecka till nästa tenta...

och efter jul...kommer snön...

Idag har det snöat som bara den, var ut med ungarna en sväng och här är vårt konstverk för dagen...

image6

Då så...

Nu är det nytt år igen...och alla andra bloggar det, så jag känner pressen att jag oxå måste skriva något. Men än så länge har jag inte så mycket att säga om det nya året, förkylning och snö är det som kommit än så länge. 2007 firades av hemma hos Satu och Marko med helt underbar mat av kockan Satu, helt underbart gott, sen fick vi tjejer spö av killarna i TP och jag är en dålig förlorare så jag säger bara....fasiken vilka lätta frågor de fick. Ungarna sprang runt och frågade ungefär varannan minut när klockan skulle bli tolv och vi skulle gå ut. Så var det dags då, efter god mat, god alkohol och godis, att stiga ut i snöfallet för att ooa och aaahha alla raketer. Ja, och så var det året över.
Under 2007 fattade jag beslutet att läsa till lärare (efter två års funderingar), fick en massa underbara nya klasskompisar som jag aldrig skulle vilja vara utan. Tänk vad ödet faktiskt är snällt ibland. Avslutade dock skolåret med ett U på tentan och det var inte lika skoj men det tar jag nästa gång.

För 2008 finns inte många planer, känner inte att jag behöver några löften att hålla, fullt upp med skolarbete framför mig att koncentrera mig på. Och jag tycker mest det är ett I-lands problem det här med löften om att äta sundare och träna mera....

Detta till trots var jag ute en timme och gick på självaste nyårsafton innan vi skulle iväg och idag har jag och min dotter gått en timme till...i snöyran, men det är ju desto skönare när man kommer hem.

Nej, nu ska jag rätta klart exan, sen är det kväller...igen

Då var det klart...

...mitt alldeles eget krypin hemma hos oss står färdigt, eller ja nästan, det fattas lite färg på väggarna och lite kuddar och filat i myssoffan, men sen, sen är det helt okej här...så mysigt. Har suttit här inne halva dagen, skrivit på min tenta och haft tända ljus. All lugn och ro resulterade i att jag skickat min så gott som färdiga tenta till Sandra för respons, den måste reduceras från 7 till 5 sidor, hur man nu gör det utan att förstöra kreativiteten.

Jul..jul...

Julen är årets bästa tid

 förväntan som byggs upp

barnens tindrande ögon och glada skratt

jag älskar att sitta där och se på mina älskade

de som skapats i min kropp och jag satt till världen

idag är de snälla, glada, förväntansfulla och lyckliga

ikväll är de trötta men fortfarande lyckliga


Jag minns min barndoms jular

de riktigt lyckliga julfirandena

vi var tillsammans, alla mina mostrar och morbröder

alla mina syskon

det snöade alltid när jag var liten

min moster gick alltid och köpte tidningen

och vi hade en tomte som under Lovikkavantarna

hade röda naglar


Jag älskar att vara med min familj

mina bröder som jag håller av över allt annat

mina skilda föräldrar som samsas under samma tak

för sina barn och barnbarns skull

jag älskar att få vara nära min sambo varje dag

men just under julen är han särskilt vacker, särskilt fantastisk


Att ingen av oss behöver vara ensamma i juletid

de julhelger när någon av oss saknas går mitt hjärta itu

jag fordrar er alla här för att julen ska bli total

för att julen ska kännas levande och nära


All den förtvivlan och smärta som lever inom mig

som ett förkastligt djur

tar under julen andrum och låter mig få själslugn

en sinnesro som jag annars bara tror lever bortom denna tillvaro

julen är magisk och förstod jag inte bättre

skulle jag alltjämt tro på tomten


Och så börjar åter väntan om efter en ny magisk jul


Min nya...

Läst Marcus Birro ni som inte gjort det, jag lovar, ni kommer få mycket tankar, funderingar och hjälp på vägen...helt underbar författare...jag skrattade och grät till texterna i nya "Svarta vykort".


Jag bara hatar möss...

Jaha...då var de här igen då...mössen...med vintern kommer nämligen massor med möss till vårt hus. I fjol tog vi 12 st på två veckor, en hel liten familj. Nu har vi tagit två och skadat en den här veckan (hoppas de inte hunnit bli lika många i år). Idag när jag sklle ta upp ett papper som hamnat bakom sopkorgen så låg den där...en läskig liten sak som i måna ögon var enorm och jag skrek och skrek och sambon skrattade och skrattade (oftast hinner han ta bort dem innan jag hinner se dem).

Det var förra året som jag upptäckte min rädsla för möss då en liten parvel sprang runt i vårt badrum och jag vägrade släppa ut min sambo därifrån förrän han dödat den...helt förstörd var jag...de är så förbannat äckliga små varelser...vidriga och avskyvärda med sin långa läbbiga svans, sina små plirande ögon och snuskiga päls...och för att inte tala om allt otyg de tar sig för...
Det var jobbigt att upptäcka och erkänna mn rädsla då jag aldrig varit speciellt rädd för kryp och djur förr men sambon har ju roligt och det är väl tur att det roar någon i alla fall...:P

Nä...tacka vet jag mössen i askungen på julafton...de är söta (kanske för att de är tecknade).


så....

Nu råder äntligen julefrid...försöker att inte stressa upp mig så mycket i år och imorgon åker vi till mamma och slipper stöka här hemma med julmat osv...men idag har min sambos föräldrar varit här och ätit julmat och vi har bytt lite julklappar...säger bara...jag har sjukt underbara svärföräldrar, jag har haft sån tur...

och inte nog med att de är så himla lätta och underbara att vara med utan som grädde på moset fick min sambo och jag en herrgårdsweekend för två...helt otroligt, äntligen kan vi få åka iväg och bara vara vi en natt i alla fall...fast det är ju klart...jag brukar ju få halsfluss så fort jag lämnar länet...

Nu när alla har gått hem har jag hällt upp en grogg, gör fudge och kola och sen ska jag och sambon titta på film...om jag inte somnar först vill säga...är astrött.

Det sorgliga idag har varit att lilla Sheila har åkt hem, kommer sakna dig hur mycket som helst gumman....våra härliga långpromenader, dina buffningar när du vill att jag ska gå upp, dina snälla ögon när du vill ligga i soffa som du tar upp 60%...men vi träffas säkert snart igen...


Tenta..

Okej...då har frågan åter vaknat, efter dagar av lite lagom smågnagande ångest. Frågan om nästa tenta...herregud säger folk, du har ju skrivit massor...men problemet är att jag alltid vill ligga, inte bara ett steg, utan sjutusen steg före så att jag slipper känna pressen. Men de sista dagarna har fyllts av en son som har ont och grinar, så mamma har trösta, gett alvedon, pysslat lite och titta på film. Får väl trösta mig med att jag inne på sjukhuset hann med att gå igenom lite skolböcker under väntan samt att jag har nästa vecka med bara mig själv (lite Sandra) och tentan...jag tar det då.

Min kära vän Sandra har messat idag om tentan efter det och tror på någotvis att min hjärna är fylld av bra och intelligenta svar...men jag låter henne leva i tron om att jag är himla bra...vi har ju trots allt en egen klubb för inbördes beundran...kram på dig gumman...

Idag har jag lyckats skrapa ihop hela 16017 steg (det är bra att vara hundvakt)...känns skönt.
Igår var det inte lika bra knappa 9000 steg och dagen innan den var jag på sjukhuset och gick fasiken inte mycket alls men i måndag och i lördags gick jag 14000 respektive 15000 steg....pust och stön vad man går egentligen utan att tänka på det....

Granen...



Vi har finaste granen i stan...(bilden gör den inte rättvisa)

endast mamma är trött...

Mamma står där så grå

intill sonens vägg

trött så intill döden

tittar som mången gång förr

mot sonen som sover och snarkar

kliar sig i trötta ögon

grubblar, fast ej det lär båta

över en svårlöst gåta


För sin hand genom rufsigt hår

och är av trötthet nära att gråta

nej, det här var alltför svårt

nej, jag kan inte detta lösa...

fortsätter fundera när hon går iväg

för att sköta sin syssla


Går till köket och diskbänken

tänker att; hur ska jag detta lösa

sonen drömmer i sin säng

drömmar sköna om julen

drömmar om operation och narkos

hoppas mamma att han slipper


Smyger sig sedan för att dottern få se

som sova djupt i julelycka

ler när hon ser sin prinsessas knopp

sticka precis över täcket opp


Så har hon sett dem, son och dotter

sova i sina sängar

dottern som sova så skönt

och sonen som störs av smärta

gåtan som hon inte kan lösa

kommer så åter


Går så vidare till vardagsrummet

och soffan som väntar den sköna

kanske hon hinner få sova en stund

och låta gåtan falla till föga


Mamma går till soffan

där hon sjunker ihop i hörnet

vilar sitt huvud mot kuddens tyg

låter sömnen få övertaget

drömmarna som hon har

är bitterljuva


Vaknar åter till klockans alarm

och kommer på att

hon inte heller denna gång

lyckades lösa gåtan


Genom en springa bredvid rullgardinen,

en strimma av månens sken hon ser

när hon närmar sig sängen

åter dags för Alvedon det är

och hon måste sonen väcka


Åter finns gåta där i sin hela gestalt

att ge Alvedon utan att sonen ska gråta

denna gång går det ganska bra

han är för trött för att bråka


Mamma väntar med gåtan

tills morgonen kommer

och det åter är dags att bråka

lägger sig nu i sin säng

djupt mellan kuddar och täcken

unnar sig en liten stunds sömn

innan gryningen kommer

kanske hinner Ica-kassarna under

ögonen försvinna

trots den sena timman...

//Mamma Anna


Hej hopp...

Ja, då är man tillbaka igen efter sjukhusbesök med lillkillen igår. En operation av...stod på schemat för honom igår...och oj oj vad jobbigt det var och blev. Vi fick ju först vänta en herrans tid innan operationen, eller ja, när man är sju år som in grabb är så är tre timmar väldigt lång tid, men vi ritade, tittade på film och spelade bordsfotboll. Till slut kom vår supergulliga sjuksköterska och körde upp oss till operation, jag fick vara med när Felix sövdes men sen var det bara att avlägsna sig till avdelningen igen. Och fy vad jobbigt det är når ens barn sövs, mamma grät en skvätt. Själv operationen tog knappt 1,5 timmar men lillkille var ju lite onykter efteråt så han fick sova ut. Framåt fyratiden på eftermiddagen fick vi åka hem under mycket skrik och ont och "-jag kan inte gå mamma"...pust och stön vilken kväll det blev och natt...han var ordinerad alvedon var fjärde timme så det var bara att väcka honom och ge honom det. Och det är inte så lätt med en sjuåring som kräks så fort han hör ordet alvedon.

Nu på morgonen har vi tittat lite på julfilm och myst i soffan. Han har lyckats slurpa i sig en alvedon utan vetskap i fantan som jag mutade honom med...fniss

Till julafton ska han kunna gå igen hoppas vi...de sa att det skulle göra ont typ i två dagar...mamma kommer att få ett bryt under tiden...bara ett toabesök kräver mer av mammas tålamod än ett helt års bråk mellan syskonen...

Studiebesök hos Gyllenheimska skolan...

Studiebesök hos Gyllenheimska skolan

Sandra...jag älskar dig för du är så galen...

Man kan bli mörkrädd för mindre...

Idag lutade jag mig tillbaka i soffan vid 20.00 och skulle se "Bonde söker fru" och hur deras kärlekssemestrar går. En sak ska ju sägas...man sliter sitt hår i förtvivlan över vissa deltagare.
Ta lilla blonda Jessica som är Karl-Petters resesällskap, den flickan säger ju bara helt fel saker när hon öppnar munnen, eller vad sägs om när de fick veta att de skulle till Lissabon:
Jessica:"- Lissabon? jag vet inte om det är en stad eller ett land...."
Karl-Petter: "-Jag är inte heller så bra på geografi"
Jessica: "-Men det är jag...jag har bara otur när jag tänker".

och idag

Vid restaurangbesök i Lissabon:
Jessica: "-Borde inte menyn vara på svenska typ?"
I interjuv senare: "-Jag fattade ingenting, sen såg jag att det stod på engelska också och då kunde man ju förstå lite i alla fall...typ att fish betyder fisk...

Jag undrar hur den flicka passerade grundskolan. Nej, det är upp till oss framtidens lärare att se till att våra elever inte slutar på detta sätt.

Lucia...

Nu vaknen och glädjens! Lucia är här,
och natten mot morgon sig vänder.
De skimrande ljusen i kronan hon bär,
och hoppet i hjärtat hon tänder.

Välkommen, du midvinterns strålande mö,
du tröstande budbärarinna!
Se livet, som höljes av frost och av snö, 
skall seger ånya dock vinna.

Välkommen, välkommen på nytt i vårt hus,
du ljusbrud, som natten betvingar
och tänder i mörkret en strimma av ljus
och hoppet och glädjen oss bringar!

(S. Hallström; E. Aulén)

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Luciamorgon och alla föräldrar är på diverser inhysningar för barn och ler när de ser sina telingar som tomtar, lucior, tärnor, stjärngossar osv...
Själv fick jag äran igår (som jag berättat tidigare) att se min tös som lucia i sin klass...hon var ju självklart söt som socker. Och jätteduktigt. J-kla korten blev asdåliga, hoppas filmen blev bättre.
Fika efteråt med föräldrar och släkt....de skulle skänka en slant till klasskassan för fika men det hade inte blivit mycket om inte någon hade skrivit att "minst 20 kr var" skulle skänkas på en skylt. Och som vanligt gick alla klassföräldrarna hem utan att hjälpa till med undanplockning....tack till Tanjas barn som hjälptte mig att torka borden och ett superstort TACK till Johanna (som inte ens har ett barn eller barnbarn i klassen) och som är min vän som hjälpte till med allt efteråt....puss på dig

Så idag sitter jag här ensam (barnen hos sin pappa och sambon sover) och äter lussebulle sen igår....och väntar på Sandra som är på dagis med sina barn....

Idag ska vi ha rollspel i skolan...usch gillar inte sånt...men sista dagen i skolan för min del...nästa vecka blir jag hemma med min son efter operation...


Jag såg du förstod...

Det var få människor som såg
att mina ögon var sorgsna
ty jag skrattade mycket.
Du märkte det
och du frågade ofta varför.
Då skrattade jag - återigen,
och kanhända jag sa
att allas ögon kan väl inte vara
så glada som dina.
Men jag lyckades aldrig narra dej
och jag såg du förstod
eller anade
att vi inte skulle vara tillsammans
- tillnärmelsevis
så där länge som visorna
och vi själva ordat om.

//Nils Ferlin

Ridå...

Hur många gånger ridån än går ner sitter jag alltid kvar,
för jag vet att när det väl börjar
kommer det att bli underbart...

//okänd

livet...

När jag var yngre så vägde jag några kilon mindre. Jag behövde aldrig hålla in magen när jag hade en snäv klänning. Men nu när jag är äldre har min kropp gjort sig fri. Det finns elastiskt komfort där min midja en gång satt.
Italienska skor måste vara två storlekar större, om fötterna alls går i, och grenen på strumpbyxorna sitter alltför ofta nere vid knäna. men jag har också lärt mig, att det spelar ingen roll vad som händer, eller hur svårt allt känns idag; livet går vidare och imorgon blir en bättre dag...kanske.

//okänd

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0