plyschmjukis

Jaha, ännu en dag har kommit och gått. Inatt hade jag besök, det var han igen, den mörka och inte alls snälla skepnaden som kallas ångest. Borde förstått att han skulle komma, hade mått alldeles för bra hela dagen. Större delen av kvällen genomleds med en mage som hade installerat en snabbgående hiss, framåt senare natten stannade hissen på bottenvåningen och kallsvetten tog över. Trots allt så vaknade jag vid kvart i nio (min son stod och ruskade mig) och hann upp lagom i tid till julkalendern.

Tack Sandra för pepparkaksdegen, mina barn blev överlyckliga och fyllde varsin plåt med underbara figurer som mamma lyckades att INTE bränna denna gång, asgoda.

Hade förresten en annan herre på besök (för det måste vara en herre när allt blir fel), han olyckan (mina vänner vet vad jag talar om och skrattar nog gott just nu när de läser detta). Fast idag var han ganska snäll, jag fick bara duschdraperistången i huvudet när jag skulle duscha. Och då menar jag inte en sån stång som man klämmer fast mellan två väggar utan en som var fastskruvad i väggen. Den tyckte tydligen att nu, nu var det dags att ge sig, för nu skulle ju jag duscha...hmmm...sambon fick rycka in med skruvdragaren i högsta hugg och efter typ 15 min stök fick jag min dusch. Ja, ja, vad vore en dag utan lite olyckor...ganska tråkig...och helt helt underbar.

Har läst slut på Vygotskij i praktiken och ska nu ge mig i kast med Läraren i kunskapssamhället. Och hallå om ni tycker jag är en plugghäst...Vygotskij har faktiskt sagt (och väldigt klokt oxå) att om man kallas plugghäst så associerar det till en aktivitet medans läshuvud betyder att det finns något i huvudet redan från början.
Bra sagt tycker jag.

Nu ligger barnen i sina sängar efter magont och halsont så nu ska jag passa på att mysa med sambon en liten stund innan jag faller i bitar i soffan.

Imorgon är det dags för loppis...asskoj...

Puss så länge