plyschmjukis

Ja, då är man tillbaka igen efter sjukhusbesök med lillkillen igår. En operation av...stod på schemat för honom igår...och oj oj vad jobbigt det var och blev. Vi fick ju först vänta en herrans tid innan operationen, eller ja, när man är sju år som in grabb är så är tre timmar väldigt lång tid, men vi ritade, tittade på film och spelade bordsfotboll. Till slut kom vår supergulliga sjuksköterska och körde upp oss till operation, jag fick vara med när Felix sövdes men sen var det bara att avlägsna sig till avdelningen igen. Och fy vad jobbigt det är når ens barn sövs, mamma grät en skvätt. Själv operationen tog knappt 1,5 timmar men lillkille var ju lite onykter efteråt så han fick sova ut. Framåt fyratiden på eftermiddagen fick vi åka hem under mycket skrik och ont och "-jag kan inte gå mamma"...pust och stön vilken kväll det blev och natt...han var ordinerad alvedon var fjärde timme så det var bara att väcka honom och ge honom det. Och det är inte så lätt med en sjuåring som kräks så fort han hör ordet alvedon.

Nu på morgonen har vi tittat lite på julfilm och myst i soffan. Han har lyckats slurpa i sig en alvedon utan vetskap i fantan som jag mutade honom med...fniss

Till julafton ska han kunna gå igen hoppas vi...de sa att det skulle göra ont typ i två dagar...mamma kommer att få ett bryt under tiden...bara ett toabesök kräver mer av mammas tålamod än ett helt års bråk mellan syskonen...